Vi kämpar men...
... någonstans där i bakhuvudet känns det som det kommer inte hålla. Jag hatar denna känsla!
Jag vill inte gå runt och tänka på det här sättet men det känns som om jag är inställd på det värsta kan det bara bli bättre sen. Då behöver vi inte bli så besvikna om det skulle sluta illa. Dock lär det inte hjälpa och han kommer att bli bra !
Våran lilla Vilgot har haltat till och från och förra veckan blev det rejält. Så då bokade vi en tid hos veterinären för att kolla upp detta. Så i måndags bar det av mot Öjebyn för detta. Veterinären såg dirket att något inte stämde och hon gick igenom hela Vilgot vilket kändes bra då missar vi inte något annat. Hon titta på hans rörelse i olika tempon och snäva kurvor. Då sa hon att det syntes att ena benet inte riktigt hängde med.
När hon klämde och kände på lårmusklerna ville Vilgot inte längre ligga stilla. När hon sen kollade ena höftledskulan ville han verkligen bara dit med hunvudet och sen började han tvätta sig kring munnen vilket inte var ett gott tecken.
-Ojoj vi måste röntga för detta kan inte vara bra.
Jag viste inte riktigt vars jag skulle ta vägen. Hur fan kan det ha blivit fel på våran kille. Jag som har varit strikt med att han inte får äta mer än sin mat och hundgodis då jag inte vill han ska blir stor och rund. Han har fått vara i skog sen liten för att lära sig ha kontroll på kroppen och bygga upp en stark bas. Vi har lyft in och ut ur bilen sen liten och gör det vissa gånger än idag. Trapporna bar vi så länge vi orkade. Vad har vi då gjort fel?
När röntgen var gjord visade det sig att något inte var riktigt rätt med ena höftledskulan. Men för tillfället inget större fel. Han har då inflammation i lårmusklerna på båda benen. Så nu går han på smärtlindrade och inflammatoriskt i en månad. Får inte göra nå på en vecka endast korta koppel promenader. Täcke varje gång vi går ut då han inte får bli kall. På måndag börjar rehab också. Vi ska försöka ge han massage en gång om dagen så länge det inte gör ont. Men det gör ont! Så det blir att göra försiktigt för att få blodcirkulation. Vi ska tillbaka på en månad för en ny undersökning och ev röntgen. Efter det får vi se vad som händer.
Det är jobbigt dom här första dagarna då han har gått runt och gnällt en hel del. Men nu ligger han här brevid mig i soffan.
Första morgonen vi hade tsm. Vi och du!
Jag vill inte gå runt och tänka på det här sättet men det känns som om jag är inställd på det värsta kan det bara bli bättre sen. Då behöver vi inte bli så besvikna om det skulle sluta illa. Dock lär det inte hjälpa och han kommer att bli bra !
Våran lilla Vilgot har haltat till och från och förra veckan blev det rejält. Så då bokade vi en tid hos veterinären för att kolla upp detta. Så i måndags bar det av mot Öjebyn för detta. Veterinären såg dirket att något inte stämde och hon gick igenom hela Vilgot vilket kändes bra då missar vi inte något annat. Hon titta på hans rörelse i olika tempon och snäva kurvor. Då sa hon att det syntes att ena benet inte riktigt hängde med.
När hon klämde och kände på lårmusklerna ville Vilgot inte längre ligga stilla. När hon sen kollade ena höftledskulan ville han verkligen bara dit med hunvudet och sen började han tvätta sig kring munnen vilket inte var ett gott tecken.
-Ojoj vi måste röntga för detta kan inte vara bra.
Jag viste inte riktigt vars jag skulle ta vägen. Hur fan kan det ha blivit fel på våran kille. Jag som har varit strikt med att han inte får äta mer än sin mat och hundgodis då jag inte vill han ska blir stor och rund. Han har fått vara i skog sen liten för att lära sig ha kontroll på kroppen och bygga upp en stark bas. Vi har lyft in och ut ur bilen sen liten och gör det vissa gånger än idag. Trapporna bar vi så länge vi orkade. Vad har vi då gjort fel?
När röntgen var gjord visade det sig att något inte var riktigt rätt med ena höftledskulan. Men för tillfället inget större fel. Han har då inflammation i lårmusklerna på båda benen. Så nu går han på smärtlindrade och inflammatoriskt i en månad. Får inte göra nå på en vecka endast korta koppel promenader. Täcke varje gång vi går ut då han inte får bli kall. På måndag börjar rehab också. Vi ska försöka ge han massage en gång om dagen så länge det inte gör ont. Men det gör ont! Så det blir att göra försiktigt för att få blodcirkulation. Vi ska tillbaka på en månad för en ny undersökning och ev röntgen. Efter det får vi se vad som händer.
Det är jobbigt dom här första dagarna då han har gått runt och gnällt en hel del. Men nu ligger han här brevid mig i soffan.
Första morgonen vi hade tsm. Vi och du!